I takt med att klimatet förändras så förändras även skogen och skogsbrukets förutsättningar. Detta kräver anpassning av skogsskötseln för att minimera risker och skapa förutsättningar för friska och motståndskraftiga skogar för framtiden. Men en studie av aktörerna inom svenskt skogsbruk visar att invanda perspektiv, rutiner och traditioner framstår som ett av de största hindren för detta.
Skogar för framtiden
Att idag planera träd som skall stå i 70-90 år ställer krav på att dessa har rätt förutsättningar för framtiden. Redan idag går det se tecken på ett förändrat klimat. Utöver en stigande medeltemperatur så inbegriper detta bland annat snabbare växlingar i vädret och temperaturer. Detta har effekter för hur träden växer och hur de mår. Riskerna för till exempel stormfällen, trädbrott, skogsbrand, utbrott av insekts- och skadedjur, svampar och röta ökar till följa av klimatförändringarna. Brukandet av skogen behöver därför anpassas för minimera de risker som dessa förändringar för med sig.
Brist på handling
Tidigare studier har understrukit att trots att kunskapen kring klimatförändringarna och dess effekter är relativt god så har relativt lite praktiskt genomförande av åtgärder skett. Det är därför viktigt att undersöka förutsättningarna för anpassning till klimatförändringar. Skogsbruket med sin långa historia och tradition står utifrån klimatförändringarna inför stora utmaningar – inte bara att anpassa skogen utan även skogsbrukets organisationer till snabba ändrade förutsättningar. Hittills har relativt få klimatanpassningsåtgärder genomförts i svenskt skogsbruk. Utifrån detta utförde den här studien intervjuer med alla de stora aktörerna inom svenskt skogsbruk för att förstå hur de ser på klimatanpassning.
Business-as-usual eller inom ”boxen”
Alla typer av organisationer styrs av uppsättningar av värderingar och traditioner – vissa starkare än andra. Detta medför att vissa åtgärder, bedömningar och resonemang framstår som mer logiska eller naturliga inom den specifika organisationen eller kontexten. Det svenska skogsbruket domineras av värderingar och traditioner som fokuserar på att maximera virkesproduktionen. I relationer till nya utmaningar, som klimatanpassning, har dominerande värderingar och traditioner en stor betydelse för hur klimatanpassning förstås och hur det tas an.
Den här studien visar att utifrån klimatanpassning i svenskt skogsbruk är insatser som att förkorta rotationslängden lättare att implementera eftersom de, mer eller mindre direkt, överensstämmer med dominerade värderingar och traditioner kring maximal produktion. Insatser som inte ligger allt för långt ifrån dessa kan justeras så de passar bättre in (t.ex. ökad andel lövträd), medan insatser som går i motsatt riktning mot dessa värderingar och traditioner ifrågasätts (t.ex. ökad del blandskog, som kan vara mer motståndskraftig mot storm och insektsangrepp).
Inaktivitet till exempel i relation till möjliga klimatanpassningsåtgärder kan därmed till exempel relateras till organisationskultur, yrkesidentitet samt ekonomiska drivkrafter och motiv. Dessutom har det svenska skogsbruket har lagt mycket av sitt klimatfokus på skogen som kolsänka – att växande skogar binder kol från atmostfären vilket minskar och motverkar effekterna av klimatförändringar. Denna ansats är något som passar väl in i rådande värderingar kring produktion, men tenderar samtidigt att överskugga frågor om klimatanpassning. Studien antyder därmed att det kan vara lättare att diskutera de positiva klimateffekterna inom skogsbruket än de risker som förändringarna medför.
Nya vägar – Förändring utanför ”boxen”
Ansatsen att enbart göra mindre justeringar och fortsätta i enlighet med invanda system, traditioner och värderingar riskerar skapa en inlåsningseffekt som försvårar att nödvändiga förändringar sker. För att komma vidare krävs det en bättre förståelse av hur dessa traditioner och värderingar ser ut, samt hur de styr och formar organisationer och individer inom dessa. Det är först om man kan skapa en medvetenhet om vägval som det blir möjligt att ta andra vägar. Den här sortens kunskap kan därmed stödja utvecklingen av de nya rutiner, hjälpmedel och incitament som ett förändrat klimat kräver.
Fakta
Andersson, E., E. C. H. Keskitalo (2018) “Adaptation to climate change? Why business-as-usual remains the logical choice in Swedish forestry”. Global Environmental Change 48(1): 76-85.