Klimatförändringar för med sig nya risker och utmaningar både för skogsbruket i stort och den enskilda skogsägaren. Dock har tidigare studier visat att skogsbruket har svårigheter att anpassa skötseln till nya förutsättningar. Den här studien diskuterar hur vissa skogsägare uttrycker preferenser som inte sammanfaller med dagens generella skogsbruk, och visar därmed på olika sätt på vilket skogsägare försöker uppnå ett mer risk- eller klimatanpassat skogsbruk.
Klimatförändringar ger upphov till ökade risker och medvetenhet
Under det senaste decenniet har effekterna som ett förändrat klimat kan ha blivit mer och mer synligt i skogen. Framförallt stormar som Gudrun och Per har haft förödande konsekvenser för skogsägare. De nya utmaningarna som beräknas öka med ökad klimatförändring ger upphov till nya synsätt och relationer till skogen. Detta har delvis bidragit till en ökad medvetenhet kring de risker som detta för med sig. Dock har tidigare studier visat att skogen fortsätter skötas på i stort samma sätt som tidigare. Till exempel har gran återplanterats på en stor del av den areal som ödelades av stormen Gudrun trots att det finns dokumenterade risker med att just plantera gran på stora arealer.
Bland privata skogsägare finns det grupper som, utifrån bland annat de skador som stormar fört med sig, ifrågasätter den här sortens rådande traditioner kring skogsskötsel och försöker hitta nya vägar för hur ett hållbart skogsbruk skulle kunna se ut. Studien bygger på ett urval ur en större studie intervjuer i fallstudieområden i Västerbotten och Skåne där personer som tillfrågades om sin skogsanvändning självmant tog upp den här sortens frågor, framför allt relaterade till stormrisk och stormskador.
Ifrågasättande av skogsbrukets traditioner
Inom det svenska skogsbruket har de skogliga organisationerna, som till exempel skogsbolag och skogsägarföreningar, ett stort inflytande över hur den privatägda skogen sköts. Mer direkt sker detta genom bland annat rådgivning och olika typer av tjänster till privata skogsägare. Dessa organisationer företräder en syn på skogsbruk som är inriktad på ekonomiska värden och timmerproduktion. Detta kan bland annat leda till konflikter med miljöorganisationer eller privata skogsägare som inte delar denna syn på skogsbruk och skogsskötsel. En av de centrala konfliktpunkterna är definitionen av vad som utgör ett hållbart brukande av skogen.
Ökade risker i och med de stora stormarna som varit och risker i relation till klimatförändringar gör att ännu fler frågor blir relevanta vad gäller hållbarhet i relation till skogsskötsel. En av skiljelinjerna upplevs utgöras av synen på risk och hur olika risker bör hanteras. Risker kopplat till klimatförändringar upplevs som att de ofta inom skogsbruket beskrivs som givna och okontrollerbara, vilket gör dem oberoende av skötselstrategier eller det sätt som skogsbruk bedrivs på. Från ett sektorsperspektiv har stormskador stora effekter på den enskilda skogsägaren, men är fortfarande möjliga att ”reparera” genom att återplantering och ses därför som en lägre risk. Den här bedömningen tar dock inte in olika skogsägares sårbarhet – det vill säga det intresse eller de förutsättningar som enskilda skogsägare kan ha att minimera sin risk utifrån till exempel kunskaper, resurser, ekonomiskt beroende av skogen eller den egna värderingen av just den skog den personen äger (som kan upplevas ha andra värden som inte kan ersättas om den skogen skadas).
Nya vägar framåt för mer hållbara skogar
Detta sätt att uppfatta hållbarhet och risk inom skogsbruket har givit upphov att enskilda skogsägare ifrågasätter de existerande skogsskötseltraditionerna. Detta gör de främst genom att både diskutera de valmöjligheter som finns utifrån skogsskötsel och de, framförallt ekonomiska, motiv som ligger till grund för dagens skogsskötsel. Skogsskötselstrategier blir därmed inte givna utan ett val utifrån olika motiv.
På samma sätt diskuterar skogsägarna i studien också hur olika typer av risker är sammankopplade med olika typer av val. Utifrån sitt fokus på värden som att minska riskerna och skydda skogen från skador lyfter skogsägare exempel som ifrågasätter dominansen av gran och betonar behovet av att utforma olika skötsel- och avverkningsmetoder. Dessa metoder kan t ex syfta till att begränsa risken för stormskador genom att plantera andra trädslag än de idag mest ekonomiskt fördelaktiga, eller till att tillämpa kontinuitetsskogsbruk eller på andra sätt försöka säkerställa att skogen inte påverkas lika mycket av stormskador, något som till exempel uttrycktes i relation till ett ansvar för skogen.
Genom detta visar skogsägarna, både i ord och i handling, på alternativ och andra sätt att bedriva skogsbruk på. Även om skogsägarna i studien möjligen representerar endast en mindre andel av skogsägarkåren så visar deras ifrågasättande på en diversitet och möjlighet till alternativ. Detta lyfter därigenom frågor kring makten att definiera risker och möjliga val i skogsbruket samt olika skogsägares förutsättningar att till exempel klimatanpassa sin skog.
Fakta
Elias Andersson, E. Carina H. Keskitalo & Sabina Bergstén (2018) In the eye of the storm: adaptation logics of forest owners in management and planning in Swedish areas, Scandinavian Journal of Forest Research