På det stora hela vidhåller produktion och naturvård sina olika mål med skogsbruk trots många och långa diskussioner om lämpliga metoder och avsättningsgrad. Men det finns vissa små förändringar där de två intressena möts.
En stor del av Sveriges yta är beskogad och det finns många olika mål med hur skogslandskapet ska nyttjas. En avsevärd stor del av diskussionerna kretsar kring de två, formellt likvärdiga, målen från Skogsvårdslagen: produktion och naturvård. På 1970-talet började produktion ifrågasättas i samma takt som utvecklingen gjorde att fler arbetstillfällen försvann. Naturvård å sin sida fick ett uppsving när begreppet biodiversitet etablerades under den senare delen av 1990-talet. I en studie tittade forskare närmare på om något förändras genom åren för de olika ståndpunkterna till följd av diskussioner gällande produktion och naturvård.
Konflikt mellan produktion och naturvård kvarstår
Forskarna fann att trots en ökande modernisering av ekologiska värden så kvarstår en konflikt mellan produktion och naturvård. Ett viktigt exempel på en konflikt mellan naturvård och produktion är fallet med FN:s beslut från Nagoya att 17% av landområden som är viktiga utifrån mångfalds (biodiversitet) och ekologiskt perspektiv ska skyddas. Produktionsintressena som förespråkas av skogsindustrin menar på att målet om 17% redan är nått, särskilt menar de med tanke på att dessa 17% ska täcka in mer än endast produktionsskogar. Naturvårdsintressena å sin sida hävdar att det behöver vara fler och större sammanhållna områden och vill att procentsatsen ska ökas till 20% och gälla bara produktionsskogar. Ytterligare exempel är produktionsintressenas vurm för frivilliga avsättningar där skogsägarna tar större eget ansvar, medan naturvårdsintressena vill se mer lagstiftning i form av skatter och regleringar. Vissa inom skogsbruk anser att de förändrat sig drastiskt medan miljörörelserna fortsätter att vara missnöjda, måhända inte i samma grad som tidigare. Till viss del börjar språket inom de olika skolorna likna varandra, men skillnaden mellan fokus och mening är fortfarande stora och man verkar inte nå någon form av samstämmighet.
Men de olika målen kan mötas
Det finns dock finns vissa åtgärder som inneburit att gränserna mellan de olika målen blivit lite suddigare i kanterna. Bildandet av Forest Stewardship Council (FSC) skapade ett verktyg där ekologiska värden från naturvården fördes in i produktionen och som accepterades av många naturvårdsförespråkare. Det är även tydligt att man tagit in mer av vikten av rekreation i den moderna produktionen. Dessvärre har FSC kritiserats och en del föreningar för naturvård har hoppat av samarbetet på grund av vad de upplevde som upprepade kränkningar av FSC kriterier från skogsindustrins sida. Andra naturvårdsföreningar har stannat i hopp om att kunna utveckla verktyget. Konflikter till trots anser forskarna att det är i diskussioner om hur man ska föra in mer miljöhänsyn i brukandet av skogen som de olika målen kan mötas.
Fakta
Materialet bakom studien var från åren 2001 till 2011 och bestod i skrivet material från relevanta intressenters webbsidor. De valda intressenterna hade alla fungerat som remissinstanser för propositioner.
Studien har genomförts inom ramen för PLURAL, ett projekt som finansierades av Formas starka forskningsmiljöer 2012-2017.
Laszlo Ambjörnsson, E., Keskitalo, E. C. H., Karlsson, S. (2016) Forest Discourses and the Role of Planning-related Perspectives: the Case of Sweden. Scandinavian Journal of Forest Research, 31(1): 111-118