Antalet skogsägare ökar samtidigt som man kan skönja en minskning av skogsfastigheternas storlek. Något som potentiellt kan påverka tillgången på timmer negativt.
Samägandet av skogsfastigheter ökar vilket kan leda till ökad fragmentering, vilket innebär att skogen delas in i mindre separata skogsfastigheter. I Finland finns till exempel 347 000 skogsfastigheter som ägs av privata skogsägare men nästan det dubbla antalet skogsägare 632 000. Sverige å sin sida ökade antalet privata skogsägare mellan 1990 och 2012 med 54% medan antalet privatägda skogsfastigheter minskade med 3%.
Vikten av timmerproduktion minskar
Allt fler stadsbor intresserar sig för fastigheter utanför stadsgränserna, fastigheten som ibland har skog. Lockelsen kan vara ett lugnare, enklare och mer förnuftig livsstil i landsbygdsmiljö där skogsägandet mer hör ihop med en önskan om mer privatliv, att skydda naturen, egen stolthet, identitet och för att bevara familjetraditioner. Alla dessa anledningar kan ses som viktigare än timmerproduktion och ekonomi men kan också leda till fragmentering. Skogsfastigheter styckas ibland upp för att kunna möta behovet av tomter. Den här livsstilen och boendet i kombination med ett stadsorienterat arbetsliv motverkar en skogsskötsel som baseras på ekonomi och ekologi och skogarna ses mer som dekorativa, en fin inramning av tomten. Därtill finns ett samband mellan storleken på fastigheten och slutavverkning. Ju större fastighet, desto större sannolikhet för produktionsorienterad skötsel, vilket gör att fragmenteringen gett upphov till oro för att timmertillgången ska minska, och att kostnaderna för att ta ut skog öka.
Visionen för skogen formas i städerna
Rent generellt så bor de flesta européer i storstadsmiljöer som tar upp en liten del av landarealen. Därför kan man säga att stadsbor står för det mesta tänkandet och planerandet av hur marken utanför städerna ska användas. Så koncepten, visionerna, värdena och användningen av skogen och landsbygden definieras till större del av människor som lever och verkar i städerna. Det kan innebära att allmänhetens och skogsägarnas värderingar kan närma sig varandra då fler skogsägare likt större delen av befolkningen bor en bit ifrån skogen och börjar värdera ekologiska och rekreationella värden högre. Många anser att det är viktigt att skogen fyller flera syften och då är det kanske just balans mellan exempelvis produktion och naturvård som man behöver fokusera på. Det i sig kan leda till färre konflikter mellan allmänheten och skogsägarna.
Fakta
Kerstin Westin, Louise Eriksson, Gun Lidestav, Heimo Karppinen, Katarina Haugen, Annika Nordlund (2017), ”Individual Forest Owners in Context” i: Globalisation and Change in Forest Ownership and Forest Use. Natural Resource Management in Transition. Red. av E. Carina H. Keskitalo. London: Palgrave Macmillan UK.
Studien har genomförts inom ramen för PLURAL, ett projekt som finansierades av Formas starka forskningsmiljöer 2012-2017.
Kapitlet presenterades under lanseringen av boken på SLU i Umeå den 14 december, se nedan.