Skogen är en viktig naturresurs för Sverige. För att motverka konflikter om hur skogen ska användas och skötas är det viktigt att ta hänsyn till allmänhetens uppfattning. Ändrat klimat förväntas öka risken för skogsskador orsakade av exempelvis storm och skadegörare. De skogsskötselstrategier vi använder idag avgör den framtida skogens utveckling. Vi vet att en mer variationsrik skog med avseende på skötselstrategier och trädslagsval ger bättre motståndskraft mot skador orsakade av klimatförändringar. Dessa strategier förändrar emellertid inte bara hur väl skogen kan stå emot skador utan även skogens karaktär och utseende. Exempelvis skiljer sig en ren tallskog i många avseenden från en blandskog med lövträd. Kunskap om hur allmänheten ser på möjligheten att använda skogsskötsel som ett sätt att hantera risker och skador i skogen ger en ökad beredskap för att förebygga konflikter om skogen i framtiden.
Allmänhetens syn på risker och skador i skogen studerades i en enkätundersökning i tre län i Sverige; Skåne, Västernorrland och Norrbotten. Länen valdes för att få en spridning med avseende på typ av skog och i vilken utsträckning länen har drabbats av olika skogsskador de senaste åren. Sammanlagt deltog 1026 personer mellan 20 och 75 år. I studien undersöktes allmänhetens acceptans för skogsskötselstrategier som kan användas för att förebygga klimatrisker men även olika sätt att hantera skador från skadegörare som insekter och svampar.
STÖD FÖR ATT FRÄMJA MILJÖ OCH REKREATIONSVÄRDEN
Allmänheten uppvisade ett stöd för skadeförebyggande skogsskötsel, som att öka variationen i skogen genom att skapa en olikåldrig skog samt öka andelen blandskog. Det fanns även ett stöd för att hantera skadegörare genom att ta bort angripna träd. Men även om allmänheten inte accepterade en ”låt-gå” approach där man låter bli att göra något när skadegörare hotar skogen. Men alla strategier uppfattades inte positivt. Stödet för användningen av bekämpningsmedel var exempelvis lågt.
Studien ger också en viss förståelse för vad som bidrar till att forma allmänhetens acceptans för olika skogskötselstrategier. Exempelvis visade studien att de som uppfattade att skogen hotades av storm, skadegörare etc. ansåg att skador borde förebyggas, emellertid varierade stödet för enskilda strategier. Även relationen till skogssektorns aktörer spelade en viss roll för acceptansen. En högre tillit till skogssektorns aktörer innebar en högre acceptans för bekämpningsmedel men lägre acceptans för att skapa en variationsrik skog för att förebygga skador. Därutöver visar studien att allmänheten tenderar att acceptera strategier som främjar en skog i linje med vad de anser vara viktigt i en skog. I likhet med tidigare studier visar denna studie att allmänheten värderar skogens miljövärden, som biodiversitet men även rekreationsvärden, högt. De som ansåg att särskilt miljövärden men även rekreationsvärden var viktiga tenderade också att se fler fördelar med lövskog samt uppvisade en högre acceptans för att skapa en variationsrik skog för att motverka klimatrisker.
HÄNSYN TILL ALLMÄNHETENS VÄRDEN VIKTIGA FÖR ÖKAD ACCEPTANS
Studien visar därmed att det finns en acceptans bland allmänheten för att hantera skador på skog, åtminstone vad gäller förebyggande och mindre extrema strategier. Särskilt handlar det emellertid om en acceptans för strategier som bidrar till en skog som allmänheten värdesätter. Om mer extrema strategier, som är i konflikt med dessa värden, används (t ex bekämpningsmedel) finns i och med det en risk för motstånd bland allmänheten. Då kan det dels vara möjligt att justera hur skogsskötselstrategierna används för att öka acceptansen och dels kommunicera med allmänheten för att öka förståelsen. I kommunikationen med allmänheten kan det vara bra att utgå från de värden som allmänheten anser är viktiga och relatera till hur hotet kan skada dessa värden (t ex miljövärden) men också hur de strategier som används påverkar dessa värden på kort och lång sikt.
FAKTA
Eriksson, L., Björkman, C. & Klapwijk, M. J. (2018) ”General public acceptance of forest risk management strategies in Sweden: Comparing three approaches to acceptability”. Environment and Behavior 50(2), 159-186.