Det råder en generaliserande och stundom mörk bild av landsbygden som områden som finns till för städerna och sällan som områden med ett värde i sig självt. Men en sådan syn på landsbygden gör att man missar mångfalden som råder i våra olika typer av landsbygd.
Även om delar av landet är hårt drabbat av utflyttning så spenderar allt fler i norden sin fritid på landsbygden och den blir allt mer synonym med sin roll som producent av tjänster, upplevelser och livskvalitet. I Frankrike, England och Nederländerna där man förbättrat transportnäten och infrastrukturen upplever man något som kan beskrivas som en avurbanisering, en grön våg. Det leder till stora möjligheter att attrahera viktig arbetskraft och företag som i sin tur kan bidra med ökade arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt.
Skatt fördelas mellan hemmen
I norden rör man sig ofta ledigt mellan stad och land, och känner sig lika hemma på båda platserna. Landsbygden kan vara en länk till ens arv och en potentiell plats att spendera sina äldre dagar. I Norge har upp till en tredjedel av befolkningen ett fritidshus medan upp till ytterligare en femtedel har tillgång till ett fritidshus. En tiondel av befolkningen arbetade eller studerade i sitt fritidshus, och en tredjedel hade ett intresse av att arbeta vid deras fritidshus. Detta gör att det kan finnas underlag för att börja fundera på om skatten ska fördelas mellan både bostad och fritidshus.
Attraktionsinvandring till landsbygd
Skog och en storslagen natur med stark kulturell dragningskraft kan fungera som en attraktionskraft för invånare, turister och företag som i sin tur kan bidra med möjligheter att leva och arbeta i landsbygd. Detta förutsatt att det finns möjlighet till anställning och andra nödvändigheter på orten. Denna attraktionsinvandring drivs inte av ekonomiska motiv utan blir möjlig genom ett ökat socialt välstånd. Med andra ord, man har råd att fundera på var man vill bo och inte var man måste bo. Genom att bjuda in till inflyttning av nya människor och kompetenser så ges stora möjligheter att landsbygden får draghjälp att skapa mer, ordna fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Inflyttade kan ta med sig sina företag och sin ofta högre utbildningsnivå vilket skulle ge samhället en mer omväxlande arbetsmarknad. Landsbygdskommuner kan underlätta med god planering och förvaltning som bra skolor och ett gott företagsklimat.
Man får heller inte glömma att det ofta finns stora nätverk i en landsbygd i och med invandringen. Ett exempel är de thailändska kvinnor som gifter sig med svenska män vilket lett till att man besitter inte bara lokala nätverk utan även nationella och globala.
Om vi glömmer mångfalden riskerar bestämmelser om exempelvis markanvändningen att definieras för långt ifrån de lokala förutsättningarna. Uppfattningen och policies om landsbygden får inte vara förenklade och därmed missa målet.
Fakta
E. Carina H. Keskitalo, Svante Karlsson, Urban Lindgren, Örjan Pettersson, Linda Lundmark, Bill Slee, Mariann Villa, Diana Feliciano (2017), ”Rural-urban policies: changing conceptions of the human-environment relationship” i: Globalisation and Change in Forest Ownership and Forest Use. Natural Resource Management in Transition. Red. av E. Carina H. Keskitalo. London: Palgrave Macmillan UK.
Studien har genomförts inom ramen för PLURAL, ett projekt som finansierades av Formas starka forskningsmiljöer 2012-2017.
Kapitlet presenterades under lanseringen av boken på SLU i Umeå den 14 december, se nedan.