Rennäringsanpassad skogsskötsel bra för kolinlagring

En skogsskötsel anpassad för rennäring leder till ökad stående volym och större kolinlagring i skogen, förbättrade förutsättningar för renbete men även minskad avverkningspotential, sysselsättning och avkastning för skogsbolag.

Markanvändningen ökar med många intressenter som skogsbruk, vattenkraft, gruvnäring, bilutveckling, turism, rekreation och entreprenörskap. Samerna har bedrivit rennäring i norra Sverige i hundratals år och frågan blir hur mycket begränsningar av renbetesområdet de klarar av.

 

Minskad avverkningspotential men stora möjligheter till kolinlagring

Att anpassa ett skogsbruk så att rennäring gynnas skulle innebära en minskad avverkningspotential på ca 18 % de kommande 25 åren motsvarande ca 240 000 kubikmeter inom Malå samebys betesmarker. Det skulle även innebära minskad sysselsättning inom skogsbruket och en förlust för den i Sverige viktiga skogsindustrin. Men å andra sidan så skulle den stående volymen (träd som lever och växer) öka och med den möjligheten till att lagra kol från utsläpp i skogen över tid med 40%, främst beroende på längre omloppstider. Kolinlagringen skulle rent av kompensera för alla utsläpp i skogen från gallring till avverkning. Anpassningar innebär även att kostnaderna för stödutfodring till renarnas vinterbete förväntas minska. Med en god planering där man tar hänsyn till hur renarna rör sig kan säkerligen skogsbruket undvika gödsling och markberedning i områden viktiga för rennäringen.

 

Fakta

I studien har man utvärderad skogsskötsel med ökad hänsyn till rennäring, natur och en kombination av båda. Skogsskötseln anpassad till rennäring baserades på Svenska Samernas Riksförbunds rekommendationer från 2009. Dessa tre har även jämförts med ett referensscenario som motsvarar dagens skogsbruk.

Studieområdet var renbetesområdet tillhörande Malå sameby om 750 000 ha. Verktyget ToSIA användes för att summera och utvärdera effekterna av förändrad skötsel för skogssektorn och rennäringen. RegWise, en applikation i Heurekasystemet, användes för att skriva fram effekter av skogsskötsel 100 år framåt i tiden.

Berg, S., Valinger. E., Lind, T., Suominen, T. & Tuomasjukka, D. (2016) Comparison of co-existing forestry and reindeer husbandry value chains in northern Sweden. Silva Fennica 50 (1), article id 1384

Artikeln är skriven inom ramen för Northern Periphery Programme.

Social media