Inför de många utmaningar som hållbarhetsarbetet står inför kan skogslandskapet spela en betydande roll. Exempel på skogslandskapets funktioner är att det binder koldioxid, stödjer biologisk mångfald och tillhandahåller förnybara material för olika verksamheter. Denna mångsidighet är också källa till konflikter mellan olika värderingar och intressen. Genom deltagande aktionsforskning kan forskare från Sveriges lantbruksuniversitet visa på några av de utmaningar som finns för utformningen av framtidens skogslandskap.
I förvaltandet av skogslandskap finns ett flertal intressen och perspektiv vilka behöver tas tillvara på genom deltagande från det offentliga och olika aktörer. Privata markägare i Sverige har starka rättigheter och ekonomiska intressen ett stort inflytande i branschen. Och den nuvarande förvaltningsmodellen kan beskrivas som ”frihet under ansvar” för hela sektorn. På policynivå är det ett fåtal skogsaktörer som är starka och kan utöva inflytande, andra aktörer har som regel svårt att vinna gehör. På lokal nivå görs planering och beslut tas på fastighetsnivå, ofta utifrån egna preferenser. I denna komplexa miljö finns det en relativt tydlig skiljelinje mellan nationell och lokal nivå, vilket i sig inte är något konstigt, som visar en av de stora utmaningarna för framtiden; ett jämlikt samspel.
Kommunikationen central
Något som tydlig underströks av så väl lokala som nationella aktörer i utvärderingen av studien var behovet av kommunikation eftersom det är centralt för kunskapsutbyte mellan olika nivåer. För att uppnå detta förordade såväl lokala som nationella aktörer samarbeten och dialog i kombination med förstärkt lokal beslutsrätt. Detta kan tolkas som att det finns en tydlig välvilja hos samtliga aktörer, ett viktigt resultat då en sammanlänkad process på flera nivåer är nyckeln till en framgångsrik policy för skogsbruket. Dock är inte resultaten otvetydiga, det finns även indikationer i andra delar av studien som tyder på klart mindre välvilja från nationell nivå.
Lokal arenor för diskussion önskvärda
Studien visade att lokala behov, kunskap och rättigheter inte alltid erkändes av alla policymakare på nationell nivå. Exempel på detta går att se i hur aktörer på nationell nivå underkänner lokala visioner och därigenom fråntar lokala aktörer handlingsmandatet för skogslandskapet. Ett likartat agerande går att se rörande synen på kunskap. Nationella aktörer underkänner lokal kunskap till förmån för egna perspektiv. Att man på nationell nivå agerar på detta sätt samtidigt som man uttrycker en vilja för ökat samarbete kan tolkas som att man inte önskar ett jämställt partnerskap så mycket som ett forum för att genomdriva sina egna perspektiv på lokal nivå.
Även om studien visar att det finns en potentiell konflikt mellan nationell och lokal nivå går det också att se att funktionella arenor för diskussion är fullt möjliga att realisera på lokal nivå. Men utmaningen med avståndet mellan lokal och nationell nivå kvarstår och behöver överbryggas för att lösningar som är hållbara över tid ska kunna etableras.
Fakta:
Ida Wallin, Julia Carlsson, Hans Peter Hansen, ”Envisioning future forested landscapes in Sweden – Revealing local-national discrepancies through participatory action research”, I: Forest Policy and Economics, Volume 73, 2016, Pages 25-40, ISSN 1389-9341.